Ja, dottern skriver som en kratta (delvis en effekt av hennes förra skola, där det var ok att skriva precis från vilket håll som helst, bara man skrev), men nog är ett sådant här brev till tandfen ungefär det sötaste som finns?
(och för den som händelsevis inte kan läsa det: "Jag är dit [= ditt] största fän [= fan]. Sofia" Med bild av tand och hjärta. Fint ska det va.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar