elefantskallar och hornlösa noshörningar

Idag har vi varit på Musée Royal de l'Afrique Centrale, eller Afrikamuseet som svenskarna här kallar det. Det ligger i ett vackert chateau ute i Tervuren, en by som numera är en förort till Bryssel. Man tar spårvagn dit genom fin lövskog, och efter ett tag slutar namnen på stationerna vara skrivna på både franska och flamländska, och det blir endast flamländska. Då vet man att man har lämnat Bryssel, och är ute i Flandern istället.

I alla fall.
Museet är gammalt och dedikerat till den före detta belgiska kolonin Kongo. Kolla upp den historien någon gång, när du känner dig alldeles för optimistisk angående mänskligheten. Eller låt bli, för den är riktigt förfärlig. Nej förresten, gör det ändå, för att Afrikas historier får inte glömmas. Och det var också det största problemet vi hade med museet. Förvisso nämndes det koloniala väldet inte i särskilt positiva ordalag, men det fanns också en viss tendens att inte riktigt ta upp konsekvenserna av skräckväldet. Många byster av kung Leopold II blev det, bland annat en uräcklig i elfenben.

I övrigt var det ett rätt gammeldags och klassiskt naturmuseum, till största delen, med dammiga antiloper som stirrade på oss med sorgsna ögon av glas. Här och där hade museikuratorerna gjort storartade pedagogiska insatser, och specialutställningen med de undangömda förråden var fascinerande i all sin överväldigande hemskhet. 150 elefantskallar, från babyelefanter till gamla. Giraffhuvuden och -halsar monterade som jakttroféer. Ormar i glasburkar. Uppe i utställningshallarna gapade stora hål på noshörningarnas nosar där hornen blivit borttagna eftersom det finns människor som bryter sig in i museer för att stjäla dem. Oh, mänsklighet.



Det fanns också en avdelning som var mer antropologiskt inriktad med kläder och prylar, samt en fantastisk modern, tvärvetenskaplig utställning om Kongofloden och livet runt, och i, den.

I juli stängs museet för en omfattande renovering. Då kommer också utställningarna göras om. Jag är glad att vi var där innan. Vi får ta och komma tillbaka 2015, när renoveringen är klar.